På avdelningen där jag arbetar har vi en spegeltriangel som vi kallar spegelkojan, en plats som när man kryper in ger en härlig och ibland hissnande upplevelse av upp, ner, oändlighet. När jag satt där längst bak i datasalen i torsdags och försökte komma på ett namn till min atelieristablogg hade jag inte börjat läsa kompendiet Barns estetiska lärprocesser. Namnet Spegelkojan dök upp i huvudet alldeles plötsligt och jag tyckte att det fanns en bra koppling med Reggio Emilia, till att reflektera och se på saker från olika vinklar, vända och vrida, spegelvända...
Nu sitter jag här och läser Tarja Häikiös kompendie och kommer till ett avsnitt om speglar och spegelteori. "Spegeln fungerar som ett fiktivt och därmed symboliskt rum samtidigt som det är en avspegling av verkligheten." Spegeln främjar upptäckande och kommunikationen med omvärlden. Jag hoppas att bloggen Spegelkojan kommer att främja mitt upptäckande, min identitetsutveckling och underlätta min kommunikation med omvärlden. /M
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar