tisdag 18 oktober 2011

Biennal

En spännande kväll på Konsthallen fick mig att komma på att jag alldeles för sällan går på utställningar och pratar om det jag ser med någon annan, ofta går man omkring själv och tänker och tittar i tysthet. Uppgiften att i par sätta ord på känslorna ett verk väcker och att beskriva verket med ett fåtal ord gav en hel del. Att sedan dela allas uppfattningar i gruppen gav ännu lite mer. Och givetvis vill jag nu genast ta med några barn på konstbiennalen och titta på flygande frigolit och trassliga kablar för att se och höra vilka känslor som väcks hos barnen, vilka tankar få dom när de ser det jag nyss sett?


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar